MICHAELA

Idag är ingen bra dag. Belastningen på jobbet är för hög och det är ganska outhärdligt till och från. Som om inte det vore illa nog så blev jag inringd till hudmottagningen för att de ville bedöma ett födelsemärke som dök upp tidigare i år och som vuxit sig större och mörkare ganska snabbt. Det var faktiskt Kevin som la märke till att det hade en märklig utveckling så jag valde att kolla upp det på min vårdcentral som i sin tur skickade en remiss till hudmottagningen. Jag fick en tid direkt och när jag väl gick dit idag så visade det sig att de ville operera, direkt. Jag var inte beredd på det och känslig som jag är så blev jag ju på snudd till svimfärdig flera gånger. Det var hemskt att ligga där under tiden som de skar och gröpte i min mage. Jag var naturligtvis bedövad (med 6 nålstick runt märket) men det är inte kul alls att vara patient, särskilt utan att veta vad det ska leda till. Skakig gick jag därifrån och lite ledsen också för nu får jag inte träna någonting på 2 veckor. Självklart händer detta när jag just kommit in i träningen och börjat må så otroligt bra. Bakslag deluxe.Jag får bara ta långsamma promenader som inte gör att jag blir svettig. Väldigt väldigt trist. Jag ska fortsätta att gå men det blir en utmaning att hålla tillbaka, har alltid varit den som gått i ett jäkla tempo, oavsett om jag tränar eller bara går. Har väldigt svårt för att gå sakta. Men men.