När fantasin tar stopp & jag inte kan komma på en enda vettig, rolig, intressant eller bra sak att skriva om här i bloggen, ja då får jag ta till desperata metoder! Som att kopiera ett gammalt inlägg & liksom "köra det igen". Då slog det mig att kanske inlägget för exakt 1 år sedan är något värt att publicera igen? Sagt & gjort, den 18 Juni 2011 var jag ledig, för det var helg. Jag slappade i min ziperall tillsammans med min Kevin, som också slappade i sin ziperall, som vi fått hem på posten dagen innan.
Vi bodde fortfarande i vår förra lägenhet, dvs den underbara 1:an på Sparrensgatan & det var också under den korta perioden som vi hade Boris hos oss. En svart katt som bodde hos oss i någon vecka.
Mat & snacks för kvällen ekade tomt i lägenheten & vi skulle ge oss ut på stan för att få tag på detta! Roligt nog så valde vi att gå ut i våra ziperaller.
Därför ska jag nu publicera inlägget som berättar hur folk reagerade när de såg oss den kvällen. Det var trots allt på helgen, det var en sommarkväll, folk överallt på uteserveringar & på Hemmakväll. Och vi hade våra sparkdräkter på oss!
"Ja. Nu är vi hemma från vår stadsvandring fram & tillbaka till Hemmakväll. Hur gick det?
Jo, folk inte bara vrålstirrar, de pekade också! Ha ha, jag roas verkligen av det.
När vi gick på torget förbi Nivås uteservering så pekade en jäklar massa människor på oss & folk lutade sig bakåt & vred sig för att kunna se oss. Sen skrattade de, vissa pratade massa & tittade.
Så var det hela vägen ner till Hemmakväll. Inne på Hemmakväll var det fullt med folk.
Och ja, alla glodde. Jag lyckades höra några prata & de bara "Nä men kolla vad dom har på sig", haha!
Det var massa familjer där inne & föräldrarna glodde nog mest. Barnen brydde sig knappt.
Men de vuxna var värst, haha. Och ungdomarna som väntade på bussen utanför Hemmakväll, de kunde inte heller låta bli att peka.
Herregud, det är som mjukisbyxor & mjukiströja, fast det sitter ihop.
Kassörskan hade en kund som pekade på oss, ha ha.
Vägen hem igen, samma sak.
Kul!
Vi snodde verkligen all uppmärksamhet ;)
Tänk att det blir sån grej av att gå ut i ett plagg som detta.
Kevin bara "Herregud, det är ju inte som att vi är ute & går i morgonrocken"
Nä, det är det faktiskt inte.
Men så är det ju i Sverige, man får inte vara speciell & göra konstiga saker. Här ska alla klä sig likadant & inte synas. Det är tråkigt!
Men jag bara måste gå ut i den igen, det är kul när alla kollar! :D Hahah!
Tycker ni det är ett plagg man kan gå ute i?"
