MICHAELA

Hur som helst, jag hade såklart jätteont i den & det gjorde ont i över en vecka & den var ostabil & så.

Men sen under hösten så har foten fortsatt vara ostabil & opålitlig faktiskt. Men så är det när man stukat den, då händer det något med nerverna som gör att den inte reagerar lika snabbt som vanligt & därför är det lätt att man trampar snett igen..

& när jag kör bil & trycker ner kopplingen så gör det ONT i foten - fortfarande. Det knäpper & jag känner liksom hur något "hoppar" i den. Det är något som rör sig ovanpå foten & liksom flyttar sig. Då sa pappa att det är bara lite senor som hamnat fel pågrund av stukningen & flyttar sig - mysigt.

Men så i fredags, på väg hem, med famnen full av tunga grejer, så händer det. Jag trampar snett - med samma fot. AJ! Denna gången utanför Wachtmeister, fullt med folk & tack & lov så var det inte i närheten lika illa som sist. Jag kunde fortsätta gå, men under själva "vrickningen" så sa jag högt "AJ!", haha. Och en person som mötte mig i den sekunden reagerade på mitt tjut & tittade på mig, haha.

Det gjorde ont i foten men jag fortsatte gå.

Sen under helgen kände jag konstigt nog ingenting. Den gjorde inte ont.

& så på crosstrainern igår så känner jag hur den börjar ömma. Hur den blir kall & gör ont. Och under styrketräningen gör det ONT på riktigt & idag är smärtan ett faktum. Aj.

Den är svullen & stel & det är blödningen som gör ont, säger pappa.

Kul då att jag ska jobba 10 dagar nu.. Med den här foten. På ett jobb där jag gå snabbt hela dagarna.

Mot slutet av dagen idag fick jag halta lite för att inte belasta den för mkt, det gör för ont helt enkelt.

Så jag ska linda den, för jag vill kunna träna & så med den på crosstrainern.

Är inte det min vanliga tur? Att något med kroppen far illa så fort jag börjar komma igång med typ träning eller annat. Då är det alltid något som ska spöka & försöka förstöra för mig.

Denna gång en stukad & svullen fot.

(I september)